Inom omsorg riktas fokus många gånger mot specifika insatser och terapier, men för de yngre barn som kommer till vårt behandlingshem Stuveryd HVB är det sällan enskilda samtal som gör störst skillnad. Här är tryggheten i sig själva verktyget.
Vår behandlingschef Elin Creutz är föreståndare på Stuveryd. Här berättar om hur förutsägbarhet och en begripligare vardag hjälper barn med komplexa trauman att läka.
Vad är skillnaden mellan att erbjuda en trygg miljö och att använda trygghet som behandlingsmetod?
– En trygg miljö handlar ofta om det fysiska. Att man har tak över huvudet och skyddas från faror. Att flytta ett barn till en säker plats går snabbt, men att leva i trygghet, där hjärnan och kroppen kan slappna av, är en känsla som växer fram över tid.
Stuveryd HVB fokuserar på yngre barn, vilka utmaningar innebär det?
– Yngre barn har inte samma mognad eller impulskontroll som äldre. Ett barn som är tio år och bär på ett komplext trauma, och därför inte har en åldersadekvat känslomässig utveckling, kan i vissa avseenden behöva bli bemött som om det vore yngre. Kraven vi ställer på barnet behöver då också anpassas. Vårt uppdrag är att vara trygga vuxna som lär ut empati och tillgodoser grundläggande behov som barnet kanske har missat på grund av tidig omsorgssvikt. Det kräver stor vuxennärvaro.
Ni arbetar utifrån tre pelare: traumamedveten omsorg, lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Hur ser det ut i praktiken?
– Allt handlar om att göra vardagen begriplig. Ett barn som lever i stress är i ett konstant överlevnadsläge, där kognitiva funktioner stängs av. Genom att skapa en förutsägbar vardag då barnet vet exakt när det blir väckt, hur vi åker till skolan och vad som ska hända härnäst sänker vi stressnivån. Först när stressen sjunker kan barnet börja bygga relationer och ta till sig nya strategier.
Finns det någon vardaglig rutin som har en särskilt läkande effekt?
– Det är helheten som läker, men sömnen är en nyckelfaktor. Traumatiserade barn har ofta svårt att komma till ro eftersom kroppen är på helspänn. När vi ser att ett barn börjar sova djupt och musklerna slappnar av, då vet vi att garden har börjat falla. En annan viktig del är att erbjuda positiva erfarenheter som dessa barn ofta saknar, som att bygga en koja, gå till simhallen eller ha picknick i naturen. Varje aktivitet är ett lärotillfälle för hur livet fungerar i en trygg kontext.
Hur bygger ni förtroende hos barn som blivit svikna av vuxenvärlden upprepade gånger?
– Vi börjar redan innan de flyttar in. Vi tar aldrig emot akuta placeringar eftersom vi vill att allt ska vara förutsägbart. Vi träffar barnen i deras miljö, visar bilder på rummet – som barnet själv får vara med och inreda – och har alltid med oss en liten genomtänkt gåva. Att barnet känner igen ett ansikte och en röst den dagen han eller hon flyttar in skapar en trygghet. I vardagen handlar det sedan om att vara den stabila vuxna som står kvar, även i de situationer där barnet testar oss genom utåtagerande beteende.
Total närvaro kring små barn som har gått igenom svåra, ofta långvariga trauman – hur hanterar du och dina medarbetare egna känslor?
– Det är ett långsiktigt arbete och vi måste fira de små framstegen. Vi satsar mycket på extern handledning och reflektion i gruppen. Det är viktigt att kunna prata om vilka känslor som väcks i mötet med barnen, så att vi kan möta ett barn i affekt på ett lågaffektivt sätt. Drivkraften för min del är att vetskapen om att vi ger dessa barn en chans till en bättre framtid.
Vad är ditt viktigaste budskap till socialsekreterare som överväger placering av ett barn på Stuveryd HVB?
– Var inte rädd för tidiga insatser. Vi ser ofta att barn kommer i behandling först i 12–13-årsåldern efter många misslyckanden. Om vi får möta dessa barn tidigare har vi betydligt större möjligheter att påverka deras utveckling positivt och minska behovet av tunga insatser längre fram i livet.
Vill du veta mer om hur vi på Novelia arbetar med traumamedveten omsorg? Varmt välkommen att kontakta oss.
Här kan du läsa mer om Stuveryd HVB.
